Sibbo kommuns förslag till budget för nästa år visar underskott och ökar kommunens lånebestånd

Enligt budgetförslaget skulle Sibbo kommuns resultat år 2027 visa ett underskott på cirka 1,7 miljoner euro och räkenskapsperiodens underskott skulle vara 472 000 euro. Kommunen skulle även ta mer lån nästa år för att finansiera investeringar och amorteringar.

Kommunstyrelsens ordförande Micaela Röman beskriver budgetförslaget som en balansgång mellan högklassiga tjänster och balansering av ekonomin.

– Samtidigt som vi vill fortsätta vara en dragkraftig kommun med högklassiga och lättillgängliga tjänster har vi även som uppgift att få ekonomin i balans. Kommunstyrelsens största bekymmer är lånebeståndet. Ökningen av räntekostnaderna är alarmerande, och investeringsbeslut från tidigare år belastar ekonomin. Av detta skäl finkammade styrelsen investeringsplanen och flyttade fram några planerade investeringar, säger Röman.

Kommunens lånebestånd skulle öka med cirka 25 miljoner euro nästa år. Enligt uppskattning skulle lånebeståndet vara 163 miljoner euro i slutet av år 2027. Lånebeloppet per Sibbobo skulle vara 6 953 euro. Detta skulle vara 602 euro mer än i budgeten för det innevarande året. Samtidigt förväntas kommunens ränteutgifter att öka markant på grund av både att lånebeståndet ökar och räntenivån stiger.

Den allmänna ekonomiska situationen syns i skatteintäkterna och tomtförsäljningen

Enligt kommundirektör Mikael Grannas återspeglas den allmänna ekonomiska situationen i budgeten.

– Vårt problem ligger inte i kostnadsstrukturen utan i försvagade skatteintäkter och eftersläpande tomtförsäljning. På grund av denna orsak visar budgeten för år 2027 ett negativt resultat på nästan två miljoner euro. Att uppnå även detta resultat kräver betydliga anpassningsåtgärder, säger Grannas.

Sibbo kommuns ekonomi tryggas dock delvis av överskottet på cirka 42,8 miljoner euro i kommunens balansräkning. Tack vare överskottet i balansräkningen kräver den ekonomiska situationen inte lika omedelbara åtgärder för balansering av ekonomin som annars skulle behövas.

Inkomstskattesatsen skulle hållas oförändrad

Kommunen beräknas få cirka 67 miljoner euro i skatteintäkter nästa år. Inga ändringar föreslås i inkomstskattesatsen, vilket innebär att inkomstskattesatsen skulle hållas på 6,80 procent.

Däremot föreslås en höjning på 0,05 procentenheter i fastighetsskatterna för byggnader och mark. Till exempel fastighetsskatten för byggnader som används för stadigvarande boende skulle öka från 0,50 procent till 0,55 procent. Höjningen har uppskattats öka kommunens fastighetsskatteintäkter med cirka 750 000 euro.

Kostnader per invånare skulle vara 4 016 euro

Kommunens externa verksamhetsutgifter skulle vara 4 016 euro per invånare nästa år, vilket är 26 euro mindre än i budgeten för det innevarande året.

Det föreslås att kommunen satsar nästa år på småbarnspedagogiken med cirka 20,6 miljoner euro. Kommunen skulle enligt förslaget använda cirka 35,3 miljoner euro för tjänster inom utbildningssektorn, såsom för den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen. Enligt förslaget skulle kommunen använda nästan 8,8 miljoner euro för koncerntjänsterna, det vill säga för digital förvaltning samt ekonomi-, personal- och förvaltningstjänster.

Det föreslås att cirka 8,5 miljoner euro reserveras för tjänster inom sektorn för vardag och fritid, det vill säga för välfärdstjänster, kultur- och fritidstjänster samt sysselsättnings- och näringstjänster. Enligt förslaget skulle kommunen använda cirka 7,5 miljoner euro på tjänster inom sektorn för samhälle och miljö, det vill säga för planläggning, gator och grönområden, byggnadstillsyn och miljöövervakning.

Röman berättar att Sibbo även år 2027 är en kommun som satsar på barn och ungdomar.

– Vi har redan nu lagt märke till att denna satsning lockar nya barnfamiljer till kommunen. Vi i kommunstyrelsen vill att ungdomarna erbjuds nästa år ett rätt verktyg att påverka sin närmiljö. Därför ändrades den deltagande budgeteringen med styrelsens beslut till deltagande budgetering för ungdomar, säger Röman.

Personalstyrkan hålls stabil

Kommunen behöver en personalstyrka på cirka 950 anställda för att producera tjänsterna, varav cirka 780 är ordinarie anställda och 170 visstidsanställda. De totala personalutgifterna beräknas vara 53,7 miljoner euro nästa år. Summan har stigit med cirka 2 miljoner euro jämfört med det innevarande året på grund av lönehöjningar enligt riksomfattande tjänste- och arbetskollektivavtal. Kommunens personalstyrka har hållits ganska stabil under de senaste åren.

Anpassningsåtgärderna i budgetförslaget är bland annat överföring av fastighetsskattebidrag som kommunen har beviljat föreningar till skattemyndigheten, nedskärningar i köpta tjänster, besparingar i energikostnader, gallring av valfriheten i skolorna och höjningar i avgifterna för skolornas eftermiddagsverksamhet. Avsikten är även att föra olika scenarier för tätning av skolnätet i norra Sibbo till beslutsfattande.

Kommunen investerar i bostadsområden och tomtproduktion

Enligt budgetförslaget skulle kommunen och Sibbo Vatten göra investeringar för sammanlagt cirka 32,5 miljoner euro nästa år. De flesta investeringarna skulle riktas till infrastruktur och byggnader. För dessa investeringar reserveras 24,7 miljoner euro i budgetförslaget.

Kommunen satsar fortsatt pengar särskilt på skapande av förutsättningar för tomtproduktion och byggande av infrastruktur på planområdena, såsom byggande av gator, vattenledningar och avlopp.

– Vi får senare tillbaka pengarna som används för att bygga planområdena i form av tomtförsäljningsintäkter. Samtidigt får vi till Sibbo fler invånare och skattebetalare. Vi kan också hålla barnantalet på samma nivå som år 2025 enligt kommunstrategin, berättar Grannas.

Byggandet av infrastruktur fortsätter nästa år särskilt på Nickby gårds område samt i Östra Tasträsk och Skogsliden. Nästa år reserveras pengar för investeringar i byggnader, bland annat i finslipning av idrottshallen i Miiliområdet, som färdigställs vid årsskiftet, och byggande av Söderkulla skola, som inleddes sommaren 2026.

Därtill förbereder sig kommunen för planering av ett nytt daghem i Nickby gårds centrum samt eventuellt främjande av simhallsprojektet. Anslagen för simhallsprojektet är villkorliga och förutsätter politiskt beslutsfattande. Saneringsanslag har reserverats för bland annat Nybrovägen och Borgnäsvägen.

Kommunstyrelsen behandlade budgeten 19–20.10.2026. Fullmäktige kommer att inleda behandlingen av budgeten med en remissdebatt 16.11.2026 och fortsätta behandlingen 14.12.2026.

Länkar:

Budgetförslaget på kommunstyrelsens föredragningslista