Grundvatten

Så gott som överallt finns det grundvatten och mest formas det grundvatten i sand- och grusformationer. I Finland finns det cirka 5 000 grundvattenområden av vilka ca 400 har definierats som riskområden.

Närings-, trafik- och miljöcentralerna) klassificerar grundvattenområdena utifrån områdenas lämplighet för vattenförsörjning samt eventuella skyddsbehov. Det finns tre klasser:

• Klass 1 omfattar grundvattenområden som är viktiga för vattenförsörjning, där mer än i genomsnitt 10 kubikmeter vatten per dygn eller vatten för fler än femtio personers behov används eller är avsett att användas för samhällets vattenförsörjning eller som hushållsvatten.
• Klass 2 omfattar övriga grundvattenområden som lämpar sig för vattenförsörjning, vilka har en så riklig grundvattenförekomst och sådana övriga karakteristika att de lämpar sig för användning som avses i punkt 1.
• Klass E omfattar grundvattenområden av vars grundvatten ytvattenekosystem och terrestra ekosystem är direkt beroende.

Via länkarna till höger på denna sida kan du läsa mer om grundvatten på miljöförvaltningens webbplats.

I Sibbo finns 14 grundvattenområden som miljöstyrelsen har ansett viktiga för vattenanskaffningen och klassat som I – II gradens grundvattenområden (uppgifterna uppdaterade 2020). Dessutom ligger ett grundvattenområde (Marjamäki 0124551) delvis på Sibbo kommuns område. De 14 grundvattenområdena på Sibbo kommuns område bildar en sammanlagd uppskattad mängd av grundvatten på 8900 m3/d, den totala ytan uppskattas till 35,42 km2 och den sammanlagda ytan på grundvattenbildningsområde uppskattas vara 2,45 km2. I Sibbo har en skyddsplan för grundvattenområden på Sibbo kommuns område utfärdats och den blev färdig 9.1.2009.

I karttjänsten på vatten.fi -sidan kan du bekanta dig bättre med grundvattenområdena (länken hittar du till höger om denna sida).

Grundvattenutredningar som verktyg i främjandet av lönsamheten i jordbruksnäringen (POMAKE-projektet)

Under år 2014 gjordes det strukturutredningar i grundvattenområdena i Norrkulla, Nikukällan och Söderkulla. Arbetetets syfte var att förbättra landsbygdens trivsel och livsduglighet och att främja skydd och skyddsmedvetenhet om grundvattnen.