Sibbo kommuns ekonomi var i balans i fjol

Kommunstyrelsens ordförande Kaj Lindqvist beskriver resultatet som bättre än väntat och välkommet, eftersom enligt uppskattningar kommer Sibbos statsandelar skäras ned med flera miljoner under åren 2024–2026.

– Sektorerna höll sig bra inom den givna ramen för ekonomin och skatteinkomsterna uppgick till en högre summa än budgeterat. Sibbo kommuns ekonomi var i balans i fjol och även skuldbeloppet minskade, säger Lindqvist.

År 2023 var kommunens första verksamhetsår efter reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet. Kommunens verksamhetsbidrag minskade från 120,4 miljoner euro i bokslutet för år 2022 till 67,8 miljoner euro år 2023.

Även kommunens nettoutgifter minskade med 52,6 miljoner euro, alltså 43,7 procent jämfört med år 2022. Efter reformen orsakade utbildningstjänsterna och småbarnspedagogiken lite över hälften av kommunens alla nettoutgifter.

Mindre utgifter och mer inkomster än väntat

I fjol lyckades kommunen (exklusive Sibbo Vatten) underskrida sina budgeterade verksamhetskostnader med 1,5 miljoner euro och samtidigt överskrida sina budgeterade inkomster med 1,3 miljoner euro. Försäljningsvinsterna från markförsäljningen uppgick till 4 miljoner euro i fjol.

Även kommunens skattefinansiering utföll en aning bättre än budgeterat. Skatteintäkterna uppgick till 62,4 miljoner euro. Kommunen fick statsandelar till ett belopp på 22,1 miljoner euro, varav 8,6 miljoner euro var social- och hälsovårdsreformens utjämningsposter.

Kommunens tjänster bekostade 3 610 euro per invånare

År 2023 uppgick kommunens och Sibbo Vattens verksamhetskostnader till sammanlagt 83,8 miljoner euro. Kommunens utgifter per invånare har minskat, vilket har varit målet för den växande Sibbo enligt kommunens strategi.

– Detta mål uppfylldes, konstaterar kommundirektör Mikael Grannas.

I fjol var kommunens verksamhetskostnader 3 610 euro per invånare. Ännu år 2022 var kommunens verksamhetskostnader 4 009 euro per invånare, då social- och hälsovårdskostnaderna, som har överförts till välfärdsområdet, inte räknas med.

Producering av tjänster inom sektorn för småbarnspedagogik kostade 824 euro per Sibbobo i fjol. Utbildningens kostnader var 1 518 euro per invånare. Tjänster inom sektorn för vardag och fritid bekostade 395 euro per Sibbobo. Sektorns tjänster innefattar till exempel biblioteks- och ungdomstjänster samt Sibbo institut.

Kostnaderna för sektorn för samhälle och miljö var 465 euro per invånare. Sektorns tjänster innefattar till exempel planläggning, byggnadstillsyn, miljöövervakning och underhåll av gator. Koncerntjänsternas kostnader var 335 euro per invånare. Koncerntjänsterna innefattar personaltjänster, digital förvaltning, förvaltningstjänster och ekonomitjänster.

Kommunens personalkostnader var 45,9 miljoner euro och 945 arbetstagare var i kommunens tjänst i slutet av året. Sammanlagt 327 personer övergick från kommunen till välfärdsområdet.

Sibbo investerade totalt 16 miljoner euro förra året.

Sibbos skuldbelopp minskade

Kommunens årsbidrag täckte avskrivningarna och nedskrivningarna enligt plan, vilket betyder att kommunens ekonomi var i balans år 2023. Dessutom minskade kommunens skuldbelopp i fjol.

Lånebeloppet per invånare var 4 484 euro i slutet av året. Allt som allt var kommunens skuldbelopp 101,3 miljoner euro i slutet av året, vilket är 5,9 miljoner euro mindre än året innan.

 

Senast uppdaterad 26.03.2024