Sibbo kommuns ekonomi visade underskott i fjol

Kommunens och Sibbo Vattens årsbidrag uppgick till 7,5 miljoner euro i fjol. Efter avskrivningar och nedskrivningar är räkenskapsperiodens resultat -4,3 miljoner euro, och efter bokslutsdispositionerna visar räkenskapsperioden ett överskott på -2,5 miljoner euro. Kommunens ekonomiska utfall förväntas visa ett minusresultat även i år och nästa år men börja närma sig ett nollresultat efter det. Sibbo kommun har dock underskott i balansräkningen som ackumulerats under åren.

Utöver minusresultatet fortsatte kommunens skuldbelopp öka år 2025. Kommunens lånebelopp var 122,2 miljoner euro i slutet av året, vilket är 9,7 miljoner euro mer än året innan. Lånebeloppet per invånare var 5 312 euro i slutet av året.

Enligt kommundirektör Mikael Grannas återspeglar kommunens resultat den allmänt svaga ekonomiska situationen, kommunens minskade skatteintäkter och ökade kostnader till följd av att organiseringen av arbets- och näringstjänsterna överfördes till kommunerna.

– Den allmänt svaga ekonomiska situationen återspeglas till exempel i intäkterna från tomtförsäljningen, som kommunen för närvarande får endast lite av på grund av att det byggs anmärkningsvärt lite nu. Därtill påfrestar AN-reformen kommunens ekonomi, eftersom statsandelarna inte har stigit i samma takt som kostnaderna. För Sibbo kommun är kostnadseffekten över två miljoner euro per år, berättar Grannas.

– Å andra sidan kan vi redan se ljusglimtar. Sibbos invånarantal fortsatte öka även år 2025, och det finns redan över 23 000 Sibbobor. År 2025 ökade invånarantalet i kommunen med 0,8 procent, och till exempel Kervo stad är den enda kommunen i KUUMA-regionen där invånarantalet växte mer än i Sibbo. Vi kommer att kunna kliva ut ur denna grop med hjälp av den grund som goda skatteintäkter och statsandelar per invånare skapar, fortsätter Grannas.

Kommunens kostnader 3 824 euro per Sibbobo

Kommunens kostnader per invånare var 3 824 euro i fjol, vilket är 128 euro mer än år 2024. Största delen av summan gick till utbildningssektorn, som ordnar bland annat grundläggande utbildning och gymnasieutbildning.

Utbildningssektorns kostnader var cirka 1 484 euro per invånare. Tjänsteproduktionen för grundskoleelever bekostade kommunen i genomsnitt 12 048 euro per elev. Tjänsteproduktionen för gymnasiestuderanden bekostade kommunen i genomsnitt 10 654 euro per studerande.

Den näst största andelen av kostnaderna gick till sektorn för småbarnspedagogik. Tjänsteproduktionen inom sektorn för småbarnspedagogik bekostade 867 euro per Sibbobo i fjol. Kostnaderna för småbarnspedagogiken i kommunala daghem var 17 435 euro per barn i fjol.

Tjänster inom sektorn för vardag och fritid bekostade 546 euro per Sibbobo. Sektorn ansvarar för till exempel biblioteks- och ungdomstjänster, Sibbo institut, kostservice och näringstjänster. I fjol deltog 1 492 barn i Hobariverksamheten som ordnas av sektorn för vardag och fritid. Sibbo institut ordnade över 9 936 undervisningstimmar. På sommaren serverades 4 500 måltider i parkluncherna, och 112 sommarjobbssedlar beviljades för sysselsättning av ungdomar.

Kostnaderna för sektorn för samhälle och miljö var 456 euro per invånare i fjol. Sektorns tjänster innefattar till exempel planläggning, byggnadstillsyn, miljöövervakning och underhåll av gator. Kommunen underhöll sammanlagt 93 kilometer vägar och 67 kilometer separata gång- och cykelleder. 53 bygglov beviljades för byggande av nya bostäder. Miljöövervakningen gav sammanlagt 75 utlåtanden. Kommunen underhöll sammanlagt 84 hektar byggda och skötta parker

Koncerntjänsternas kostnader var 393 euro per invånare. Koncerntjänsterna innefattar personaltjänster, digital förvaltning, förvaltningstjänster och ekonomitjänster samt kommunens ledning. I fjol behandlades till exempel 6 942 IKT-servicebegäranden. I fjol skötte sektorn även arrangemangen för välfärdsområdes- och kommunalvalet som förrättades samtidigt.

Kommunen investerade särskilt i byggande av bostadsområden och idrottshallen i Miiliområdet

Kommunens nettoinvesteringar var 18,2 miljoner euro år 2025. De realiserade investeringskostnaderna underskred investeringsanslaget betydligt, och den största enskilda orsaken var att byggandet av Klockarvägens järnvägsunderfart fördröjdes.

Fjolårets största investeringar var byggandet av matargatorna på Nickby gårds område, planeringen av Klockarvägens järnvägsunderfart, byggandet av infrastruktur på bostadsområdena Söderkulla gård och Trä-Tallmo, byggandet av matargatan i Östra Tasträsk samt byggandet av idrottshallen i Miiliområdet.

Kommunen investerade över 5,2 miljoner euro i byggande av infrastruktur förra året. Kommunen sanerade och reparerade byggnader för 2,7 miljoner euro och köpte mark för 2,5 miljoner euro.