Budgetförslag: Sibbo kommuns ekonomi i balans nästa år

– De externa osäkerhetsfaktorerna samt social- och hälsovårdsreformen har orsakat ett ogynnsamt finansieringssystem för oss, vilket har försvårat utarbetandet av budgeten för år 2024. Det är positivt att resultatet förblir positivt, även om det är betydligt mindre jämfört med förra årets resultat och prognosen för detta år, säger kommunstyrelsens ordförande Kaj Lindqvist.

År 2023 väntas skatteintäkterna inbringa kommunen 61,1 miljoner euro och statsandelarna beräknas uppgå till cirka 22,6 miljoner euro.

Det föreslås inga ändringar i kommunalskatten förutom att den allmänna fastighetsskattesatsen för mark höjs till 1,3 procent enligt den föreslagna nationella undre gränsen. Tidigare var den 1,0 procent i Sibbo. Kommunens andel av Sibbobornas inkomstskattesats är 6,6 procent.

Kostnaderna 3 905 euro per invånare

Kostnader per invånare ökar, men lånebeloppet per invånare minskar. I budgetförslaget är Sibbos externa kostnader 3 905 euro per invånare. Samma siffra i årets budget var 3 719 euro.

Kommunens lånebelopp är 5 013 euro per invånare. Lånebeloppet per invånare kommer att minska med 347 euro jämfört med årets budget. Kommunens totala lånebelopp skulle uppgå till 115,6 miljoner euro. Räntan och räntekostnaderna för kommunens lånebestånd kommer dock att öka under de kommande åren. Det förväntas att ränteutgifterna ökas från uppskattningen på 1 miljon euro i år till 3,7 miljoner euro fram till år 2026.

Ekonomin försämras med 1–2 miljoner euro per år

Enligt kommundirektören Mikael Grannas kommer beredningen av den regionala reformen av arbets- och näringstjänster att sysselsätta kommunorganisationen.

– Förutom reformen av AN-tjänster kan detta budgetår förhoppningsvis ses som ett år som etablerar den förnyade organisationen, ger de nya sektorerna möjlighet att utveckla sin verksamhet och hitta balans i samarbetet mellan kommunen och välfärdsområdet, säger Grannas.

Enligt Grannas är vinstutvecklingen och vinstprognoserna för de senare åren oroväckande. Sibbo kommuns ekonomi kommer att försämras med 1–2 miljoner euro per år. Under åren 2025 och 2026 räcker årsbidraget inte längre till för att täcka avskrivningarna, och resultat för räkenskapsperioden sjunker till cirka -1 miljoner euro år 2026.

Nya ungdomsledare anställs och skolcoachverksamheten etableras

Det föreslås att 10,2 miljoner euro reserveras för tjänster inom sektorn för vardag och fritid, det vill säga för välfärdstjänster, kultur- och fritidstjänster samt sysselsättnings- och näringslivstjänster. Enligt förslaget anställer kommunen två nya ungdomsledare. Meningen är att ungdomsledarna arbetar i en ungdomslokal, som planeras till Wessmanhuset, och att anställningen skulle möjliggöra inledandet av ett mer omfattande och regelbundet skolungdomsarbete särskilt i Nickby. Det har också reserverats pengar för beredningen av reformen av arbets- och näringstjänsterna.

Enligt förslaget ska kommunen använda cirka 9,3 miljoner euro för koncerntjänster, det vill säga för digital förvaltning samt ekonomi-, personal- och förvaltningstjänster. Nästa år satsar koncerntjänsterna på bland annat att ta den elektroniska arkiveringen i omfattande bruk och förnya kommunens introduktionsmaterial. Därtill fortsätter arbetet med att bygga upp arbetsgivarbilden samt med presidentvalets och Europaparlamentsvalets arrangemang.

Nästa år ska kommunen enligt förslaget använda cirka 34,2 miljoner euro för tjänster inom utbildningssektorn, såsom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen. Budgeten innehåller inrättandet av två ordinarie befattningar som skolcoach för att etablera skolcoachverksamheten i Sibboskolor. Målet med skolcoachverksamheten är att minska och förebygga frånvaron och stödja elevernas skolengagemang genom att stärka den positiva verksamhetskulturen i skolorna. Det förväntas inga stora ändringar i det totala antalet elever och studerande. Samarbetet med förskoleundervisningen och den inledande undervisningen ska utvecklas och utökas nästa år för att skapa en enhetlig stig för barnens uppväxt och lärande. Den allmänna ökningen av kostnaderna syns i sektorns utgifter som en ökning av skolskjutskostnaderna.

Nästa år satsar kommunen cirka 19,8 miljoner euro på småbarnspedagogik enligt förslaget. Pengar har reserverats från summan för att anställa mer personal till daghem för cirka 17 årsverken. Efterfrågan på tjänster inom småbarnspedagogik har ökat i Sibbo, och därtill har kommunen grundat två nya daghem i Tasträsk och Tallmo samt nya barngrupper i Västerskogs daghem, daghemmet Miili och Landsängens daghem. Dessa satsningar förutsätter att mer personal anställs.

Enligt förslaget använder kommunen 12,1 miljoner euro på tjänster inom sektorn för samhälle och miljö, det vill säga för planläggning, gator och grönområden, byggnadstillsyn och miljöövervakning. Summan innehåller också bland annat förstärkning av förvaltning av tillstånd för byggande i glesbygden genom att anställa en ny tillståndsassistent samt inrättande av en befattning som ombyggnadsingenjör i enheten Lokalitetsförvaltning. Nästa år satsar sektorn även på bland annat att arbetet med att uppdatera generalplanen fortsätter, att klimatplanen uppdateras och att de nya krav som förnyandet av markanvändnings- och bygglagen förutsätter utförs.

Kommunen investerar i planområden

Kommunens investeringar i infrastruktur och byggnader uppgår till lite över 15 miljoner euro och Sibbo Vattens till drygt 4 miljoner euro nästa år.

Sibbo kommun investerar särskilt i planering och byggande av nya planområden, och för detta har drygt 7 miljoner euro reserverats i budgeten. Det har reserverats pengar för byggandet av bland annat detaljplaneområdena Skogsbacken (N65), Dalskärrsvägens östra sida (N48) och Söderkulla gårds bostadsområde (S20). Dessutom har det budgeterats ett anslag för att inleda byggandet av kommunaltekniken på planområdet T6 Östra Tasträsk. Pengar har även reserverats för den fortsatta planeringen av samhällstekniken i Nickby gårds centrum (NG8), planeringen av infrastruktur i Tallmobågen (TM6) och planeringen av bostadsområdet i Massby Danielsbacka (M3).

Investeringarna innehåller också finansiering för byggandet av korsningen mellan Brobölevägen och Oljevägen i samarbete med NTM-centralen. För detta har kommunen reserverat cirka 2 miljoner euro. 0,6 miljoner euro har reserverats för ändringsarbeten i bildningscentret Miili. Planering av idrottshallen i Miiliområdet har budgeterats så att byggandet av idrottshallen inleds år 2025 och hallen blir färdig år 2027. Därtill har man förberett sig för byggnadsplaneringen av Söderkulla skola.

För olika saneringsinvesteringar har det reserverats sammanlagt lite över 4 miljoner euro. För saneringen av Idrottsvägen reserveras cirka 0,5 miljoner euro. Nästa år reserveras 0,3 miljoner euro för genomförandet av blomsterparken i Nickby centralpark.

Länk:

Budgetförslaget på kommunstyrelsens föredragningslista

 

 

Senast uppdaterad 10.10.2023