Institutblogg: PENATY – Ilja Repins villa i Kuokkala

Penaty (ryska. Пенаты) var en villa på Karelska näset i Kuokkala (nuvarande Repino, efter Ilja Repin) där konstnären Ilja Repin arbetade och bodde under tre decennier från början av 1900 – talet. Adress: Primorskoe Shosse 411, Repino. Den ursprungliga byggnaden förstördes under fortsättningskriget men återuppbyggdes till ett museum på 1960 – talet.

Penaty, Ilja Repins sommarvilla.
Penaty

Ilja Repin köpte i sin livskamrats namn, författaren Natalia Borisnova Nordman, en tomt år 1899 av Terijoki villasamhälle. Natalia Nordman hade finska rötter, var dotter till en amiral och ca.20 år yngre än Repin. När Repin skilde sig från sin första fru Vera hade paret ett s.k. fritt förhållande, vilket ansågs omoraliskt och mot alla principer. Bland annat Leo Tolstoj, som bägge beundrade, framförde sitt missnöje till parets sett att leva. Paret byggde först en liten sommarstuga på tomten som de under några års tid använde som sommarresidens. Ganska snart utvidgades stugan till en enplans villa. Villan fick namnet Penaty efter de forntida romerska husgudarna som kallades penater. I juli 1903 flyttade paret permanent till Kuokkala.

Penaty utvidgades genom att först bygga en veranda och ett arbetsrum. 1906 ombyggdes villan till två våningar. På övervåningen tillkom två ateljé öppningar i olika riktningar s.k. sommar och vinter ateljéer. Tornliknande glastak byggdes för att få in naturligt ljus. Samtidigt renoverades villans innergård, inklusive en damm och en plats som kallas ”Homeros torg” med paviljonger.

Bild: Eija Olsson

Repins lusthus
Repins lusthus

Det fanns också en annan byggnad på gården där Ilja Repins son Jurij Repin bodde med sin fru och två söner. Jurij Repin, som även han var konstnär, flyttade 1939 till Finland, först till Mäntsälä och senare till Helsingfors. Under vinterkriget bodde Jurij i Frälsningsarméns natthärbärge och därifrån sålde han sina målningar. Jurij Repin dog 1954 och ligger begravd på Sandudds ortodoxa gravgård.

Repin arbetade med flera olika målningar parallellt och med de stora konstverken assisterade hans studerande, som bodde i huset från och till. Villans väggar pryds av studerandes och vänners arbeten men Repins egna verk finns till påseende i ryska konstmuseum i St. Petersburg och i Moskva i galleriet Eremitas och Tretjakov.
Redan 1888 var Repin i södra Ryssland för att leta efter material till sin berömda målning Zaporogkosacker skriver brev till den turkiska sultanen. Många föremål som framkommer i målningen finns till påseende i Penaty ateljéen.

Nordman hade många tankar och idéer om hur man lever och agerar hos dem utan tjänstefolk. Hon införde vegetarisk kost, dans till grammofonmusik, fotografering och mottagning på onsdagar. Nordman var, i likhet med Tolstoj, övertygad om att man kan rädda hungersnöden i världen med en vegetarisk kost.
Onsdagar var veckodagen för mottagning. Då hängde man kl.15.00 upp en ljusblå flagga utanför villan mot gatan, som ett tecken för alla som ville komma på besök. Trots sitt hälsosamma liv och leverne hade Nordman dock en ohälsosam (?) last: vin. Hon kallade vin för dryck som ger avnjutaren solenergi.

Vid det runda matbordet med en snurrbar skiva kunde alla förse sig med mat. Ifall man glömde reglerna och serverade åt någon, var ”straffet” att hålla ett roligt tal på trappan i hörnet av matsalen. Det hände även att Repin fick ett straff. I det runda bordet finns det utdragbara lådor dit matgästerna lade sina använda bestick.
Bland gäster som besökte Repin finner man flera berömda personer, bland annat författaren Maksim Gorki och Leonid Andrejev samt Vladimir Statov som var en kulturinspiratör, kritiker och försvarare av realism. Onsdagsbesöken och stora middagsbjudningarna varade fram till 1914 när Nordman blev sjuk och reste till Schweiz där hon dog. Nordman efterlät villa Penaty till ryska konstakademin, men huset kunde tas i besittning först efter Repins död.

Efter Finlands självständighet i december 1917 fortsatte Repin att bo i Kuokkala. Efter att gränsen mellan Finland och Sovjetryssland stängdes bröts Repins förhållande till den ryska kulturen ett tag. Han blev vän med finska konstnärer, som ofta besökte Kuokkala. Lenin försökte flera gånger locka Repin till Sovjetunionen men han ville bo i Finland där han kände sig lycklig (enligt ett brev som han skrev till Eino Leino).

1919 donerade Repin sju egna målningar och 23 andra verk av ryska konstnärer till Finska Konstföreningen.
När Repins syn blev sämre och hans högra hand var sjuk målade han med sin vänstra hand och använde en nästan en meter lång pensel.
Repin dog i villan i september 1930 vid en ålder av 86 år. Han begravdes på en liten kulle i parken i Penaty. Platsen var utvald och han namngav platsen efter sin hemby Tsugujevi. Repins grav är anspråkslös med blomplanteringar och ett ortodoxkors i trä. Innan han dog fick han tillstånd av myndigheter i Helsingfors att få begravas på egen tomt.

Repins gravkors
Repins gravkors

Efter Repins död stannade hans äldsta dotter, Vera kvar i huset. Efter vinterkrigets slut övergick villan till ryska konst akademien som i juni 1940 grundade ett museum av villan. När fortsättningskriget bröt ut sommaren 1941 evakuerades Penatys lösa egendom till Leningrad. Senare under kriget förstördes villan totalt. Efter kriget beslöts det att villan byggs på nytt och slutligen öppnades villan för allmänheten år 1962. Vissa av Penatys rum är dekorerade efter gamla fotografier och visar en mängd Repins tillhörigheter, hans arbeten (kopior) och skisser.

Eija Olsson, timlärare i Sibbo institut.

Källor:
Wikipedia
Bok köpt i Repins hemmuseum
Artikel ur Glorian Antiikki
Berättelser av guiden i hem museum Penaty.

Senast uppdaterad 12.07.2021