Kranskommunerna, företagarna och näringslivet i huvudstadsregionen: Nej till trängelseavgifter – trängselavgifter som en metod för att minska utsläppen skapar ojämlikhet och skadar näringslivet

Enligt en färsk undersökning skulle trängselavgifterna framför allt belasta ekonomin för dem som arbetar inom låglönebranscherna och dämpa näringslivets tillväxt inom KUUMA-regionen. Kranskommunerna och näringslivets organisationer kräver mer fungerande lösningar för att minska utsläppen.

Hela 42 procent av kranskommunernas invånare arbetar i någon annan kommun än sin hemkommun. Alla kommuner har inte en fungerande kollektivtrafik, för att inte tala om en spårförbindelse, och det enda sättet att ta sig till arbetet är med egen bil. I synnerhet låginkomsttagare och skiftarbetare skulle drabbas hårt om trängselavgifter infördes.

I färdplanen för fossilfria transporter listas trängselavgifterna som en metod för att minska utsläppen. Beredningen av lagstiftningen angående dessa inleds våren 2021.

Näringslivet förutsätter fungerande och regionalt jämlika lösningar för att uppnå kolneutralitet

”Helsingforsregionens trängselavgifter skulle vara en ojämlik lösning för kommunerna i KUUMA-regionen. Enligt en färsk undersökning finns det effektivare åtgärder för att minska utsläppen och vi vädjar till att dessa ska vidtas. Enligt Kommunikationsministeriet är dessa bland annat att förnya bilbeståndet och effektivera trafiksystemet samt prissättning och ersättning av fossila bränslen”, säger KUUMA-regionens samarbetsdirektör Antti Kuusela.

”KUUMA-kommunerna har förbundit sig att sträva efter kolneutralitet, men metoderna får inte medföra ojämlikhet och försämra livskraften i kranskommunerna. Utsläppen från trafiken står för 25 procent av alla utsläpp i vårt land. De största utsläppen kommer från uppvärmningen av fastigheterna. Vid ringvägarna finns många industri- och logistikföretag som producerar tjänster och produkter för huvudstadsregionen. Dessa företag har arbetstagare från de glest bebyggda KUUMA-kommunerna. Det skulle vara mycket underligt om dessa företag som förstärker livskraften i huvudstadsregionen skulle belastas med trängselavgifter”, konstaterar Markku Aalto, ordförande för Företagarna i Nyland.

”Efter coronakrisen behöver kommunerna inga andra åtgärder som försämrar sysselsättningen i regionen. En regional trängselavgiftslösning skulle behandla invånarna och företagen i Helsingforsregionen på ett ojämlikt sätt. En social och regional jämlikhet skulle inte uppnås”, konstaterar Markku Lahtinen, direktör för Helsingforsregionens handelskammare.

”En extra skatt för näringsverksamhet skulle vara oskäligt för vårt land som nu behöver företagande mer än någonsin. Inom konkurrensutsatta branscher och lågmarginalbranscher kan trängselavgifterna inte inkluderas i serviceavgifterna till sitt fulla belopp. På samma sätt straffas pendlande arbetstagare”, säger Mari Laaksonen, ordförande för Företagarna i Helsingforsregionen.

”Huvudstadsregionen är en betydande pendlingsregion för KUUMA-kommunernas invånare. Trängselavgiften skulle ojämlikt och direkt drabba medelinkomsttagare för vilka användning av egen bil kan vara det mest kostnadseffektiva sättet att röra sig. I stället för trängselavgifter borde kollektivtrafikens resekedjor främjas”, konstaterar Marja Heinimäki, direktör för handelskammaren i Riihimäki och Hyvinge.

KUUMA-regionens utredning hänvisar också till MBT-barometern 2018, där markanvändningen, boendet och trafiken i Helsingforsregionen utreddes och där största delen av invånarna i Helsingfors kranskommuner stödjer utvecklingen av kollektivtrafiken och främjandet av en smidig persontrafik. Trängselavgifterna får däremot inget understöd.

Mer information (på finska, png) på den här länken.