Budgetförslag: Sibbos ekonomi i balans nästa år, oro inför de kommande åren

Kommundirektör Mikael Grannas berättar att det kommande året inleder en ny era för Sibbo kommun då social- och hälsovårdsväsendet överförs till Östra Nylands välfärdsområde. I samband med övergången minskar kommunorganisationen med cirka 400 arbetstagare och cirka 70 miljoner euro av kommunens intäkter går förlorade.

År 2023 väntas skatteintäkterna inbringa kommunen 59,5 miljoner euro och statsandelarna beräknas uppgå till 21,8 miljoner euro.

Inga ändringar föreslås i kommunalskatten för invånarna. Den kommunala inkomstskattesatsen kommer att vara 6,61 procent efter att den sänkts med 12,64 procentenheter som enligt ett nationellt beslut avsätts för finansieringen av välfärdsområdena. Omkring en tredjedel av kommunernas samfundsskatteintäkter kommer dessutom att användas för att finansiera välfärdsområdena.

Sibbo har tillhandahållit social- och hälsovårdstjänster på ett kostnadseffektivt sätt. I samband med genomförandet av social- och hälsovårdsreformen kommer kommunen att gå miste om nästan tio miljoner euro mera intäkter än vad kostnaderna är för att ordna tjänsterna.

Ekonomin försämras med 12 miljoner euro per år

Enligt Grannas kommer budgetåret 2023 fortfarande att vara i balans eftersom skatter från de två föregående åren intäktsförs på detta budgetår.

– Vinstprognoserna för de följande planåren och utvecklingen därefter är dock oroväckande. Analyser som kommunen beställt visar att Sibbos ekonomi försämras med 12 miljoner euro per år. På grund av statsandelssystemets struktur försämrar framför allt barnfamiljerna kommunens ekonomi, vilket är helt fel med tanke på att barnfamiljerna gärna flyttar till kranskommunerna och vi vill ha fler barnfamiljer till Sibbo, säger Grannas.

Det instabila säkerhetsläget till följd av Rysslands angreppskrig kastar samtidigt en skugga över situationen, menar Grannas.

– Inflationen, låneräntorna och utvecklingen av energipriset medför stor osäkerhet när det gäller förverkligandet av de budgeterade kostnaderna. Budgetåret kommer att vara mycket nyansrikt, och därför är det bra att denna budget är balanserad så att vi har tid att utarbeta ett produktivitetsprogram för att hantera ekonomin under de kommande åren. Det krävs goda arbetsinsatser av var och en i syfte att även i framtiden garantera Sibboborna en god basservice i en livskraftig och ekonomiskt stabil kommun, säger han.

Kostnaderna 3 678 euro per invånare

I budgetförslaget är Sibbos externa kostnader 3 678 euro per invånare. Samma siffra i årets budget var 6 605 euro.

Kommunens lånebelopp är 5 294 euro per invånare. Lånebeloppet per invånare kommer att minska med 1 078 euro jämfört med årets budget. Kommunens totala lånebelopp skulle uppgå till 122,3 miljoner euro, men på grund av social- och hälsovårdsreformen och den relativt höga investeringsnivån skulle lånebeloppet öka till 146 miljoner euro år 2025.

Nästa år skulle kommunen satsa cirka 56 miljoner euro på bildningstjänsterna, dvs. undervisning, småbarnspedagogik samt kultur- och fritidstjänster. I samband med behandlingen av budgetförslaget lade kommunstyrelsen till ett anslag på 30 000 euro i bildningstjänsternas budget i syfte att erbjuda mellanmål i grundskolor där undervisningen avslutas efter kl. 15.00. Kommunstyrelsen beslutade att utöka idrottstjänsternas anslag med 20 000 euro och att ytterligare reservera 10 000 euro för att iståndsätta och utveckla friluftsområdena i skärgården.

Enligt förslaget ska kommunen använda knappt 17 miljoner euro för kostnaderna inom tjänster för teknik och miljö, dvs. gator och grönområden, byggnadstillsyn, lokalitetsförvaltning och miljöövervakning. Satsningen på kommunens ekonomi-, personal-, förvaltnings-, IT- och kundtjänster är enligt förslaget knappt 10 miljoner euro.

Cirka 8 miljoner euro används för planläggning, markanvändning, trafik, sysselsättning och näringslivstjänster. Kommunstyrelsen beslutade att ett ytterligare anslag på 57 000 euro beviljas Utvecklings- och planeringscentralen för rekryteringen av en markanvändningsingenjör.

Kommunen investerar i saneringar och planområden

Kommunens investeringar uppgår till 15,4 miljoner euro och Sibbo Vattens till 5 miljoner euro nästa år. Sibbo kommun investerar framför allt i saneringar (7,2 miljoner euro) för att upprätthålla och förbättra det befintliga fastighetsbeståndet. Arbetet med att sanera Sibbo gymnasium fortsätter och saneringen av Topeliussalen inleds år 2023. Det största saneringsprojektet inom idrottsväsendet är saneringen av centralidrottsplanen i Nickby.

Kommunen kommer också att satsa 5,4 miljoner euro på infrastrukturen i nya planområden och på förutsättningarna för tomtproduktionen. I Nickby reserveras anslag för att bland annat utveckla planområdet Skogsbacken och det tidigare busstationsområdet samt för att slutföra arbetet i Norrängen. Dessutom reserveras anslag för den fortsatta planeringen av samhällstekniken vid Nickby gårds centrum. I Söderkulla förbereder man sig för att inleda byggandet av kommunaltekniken i Östra Tasträsk samt för planeringen av samhällstekniken i Massby Danielsbacka och Söderkulla gård.

Inom återinvesteringarna har 0,25 miljoner euro öronmärkts för planeringen av idrottshallen i Miiliområdet. Dessutom beslutade kommunstyrelsen att lägga till en reservering i budgetförslaget på 0,35 miljoner euro för planeringen av bildningsväsendets lokaler i södra Sibbo med målet att färdigställa Söderkulla nya skola hösten 2026.

Länk:

Kommunstyrelsens föredragningslista

 

 

Senast uppdaterad 14.10.2022