< Aktuellt
24.03.2017

Förslag till bokslut: Sibbo kommuns resultat för år 2016 klart positivt

Av kommundirektörens förslag till bokslut för kommunstyrelsen framgår att Sibbos resultat för år 2016 var positivt.

Resultatet för kommunens räkenskapsperiod 2016 uppvisade ett överskott på 13,0 miljoner euro och årsbidraget likaså ett överskott på 13,0 miljoner euro. Sibbo uppvisar ett positivt resultat för andra året i rad. Kommunstyrelsen behandlar bokslutet på sitt möte tisdag 28.3.2017.

Kommunens juridiska struktur ändrades i början av år 2016, då tre av social- och hälsovårdens byggnader ombildades till fastighetsaktiebolag och Sibbo Vatten inledde sin verksamhet som ett kommunalt affärsverk. Till följd av bolagiseringen av social- och hälsovårdens fastigheter innehåller resultatet en försäljningsvinst på 6,4 miljoner euro, som elimineras i koncernresultaträkningen.

På grund av strukturförändringen är resultatsiffrorna inte heller direkt jämförbara med tidigare års bokslut. Därför presenterar vi också s.k. proformasiffror, som är jämförbara med tidigare års siffror.

När man betraktar de jämförbara proformasiffrorna utföll verksamhetsbidraget cirka 1 miljon euro bättre än budgeterat och årsbidraget cirka 5 miljoner euro bättre än budgeterat.

- Sibbos ekonomi blir hela tiden bättre, säger kommundirektör Mikael Grannas.

Enligt Grannas är en av orsakerna till förbättringen tillväxten, som ger mera skatteinkomster och därmed balanserar utgifterna. I fjol växte Sibbo relativt sett mest av alla finländska kommuner. Befolkningen ökade med 501 personer.

Verksamhetskostnaderna 5 908 euro per invånare

Grannas är speciellt nöjd med att verksamhetskostnaderna per invånare som ökat under de senaste årtiondena nu äntligen klart har börjat avta. År 2013 uppgick verksamhetskostnaderna till 6 032 euro per invånare, då de år 2016 var 5 908 euro per invånare. Det här är en jämförbar proformasiffra. Siffran minskade till följd av en effektivering av verksamheten och personalens engagemang i kommunen.

De jämförbara verksamhetskostnaderna ökade från 113,8 miljoner euro föregående år till 117,6 miljoner euro. Den procentuella ökningen var 3,3 procent. En del av kostnadsökningen hänför sig till mottagandet av flyktingar, där staten sedan i sin tur har ersatt kostnaderna. Det positiva är att kostnaderna för specialsjukvården endast ökade med 0,1 miljoner euro.

Skatteinkomsterna var 5,5 miljoner euro högre än året innan. Kommunens lånebelopp var i slutet av året cirka 46,8 miljoner euro, cirka 4,4 miljoner euro mindre än budgeterat. Lånebeloppet per invånare var 2 352 euro. Siffran har ökat något sedan år 2015, då lånebeloppet per invånare var 1 997 euro.

Nickby Hjärta den viktigaste investeringen

Kommunens förverkligade bruttoinvesteringar uppgick i fjol till 21 miljoner euro. Bruttoinvesteringarna underskred budgeten med cirka 1,1 miljoner euro. Underskridningarna hänförde sig till utvidgningsinvesteringar som gäller nya planområden, Sibbo Vatten och markköp.

Den viktigaste investeringen år 2016 var ändå skolbyggnaden Nickby Hjärta, som färdigställdes enligt planerna sommaren 2016. Byggandet av gator i Sibbo Ådal och Hassellunden utgjorde de största projekten bland utvidgningsinvesteringarna.

Personalkostnaderna ökade något

År 2016 utfördes arbetet i Sibbo kommun med sammanlagt 1 103 årsverken. Ökningen jämfört med år 2015 var 1,2 %.

Ökningen berodde framför allt på ett ökat behov av visstidspersonal. Visstidsanställda behövdes såväl inom social- och hälsovården som inom bildningsväsendet på grund av det ökade behovet av tjänster, men också för mottagandet av asylsökande hösten 2016.

Lönekostnaderna var cirka 0,2 miljoner euro högre än år 2015.

Framtidsutsikter

Den kraftiga tillväxten i Sibbo kommer att fortsätta även under de närmaste åren. Byggandet inleddes i Söderkulla, och har nu utvidgats till Nickby. Under de närmaste åren sprider sig tillväxten vidare till Tallmo. Enligt Grannas låg tillväxten och förberedelserna inför den nya läroplanen bakom de betydande byggbesluten förra hösten.

- Fullmäktige beslutade på hösten att godkänna den omfattande utbyggnaden av Sipoonlahden koulu, utbyggnaden av Nickby Hjärta samt byggandet av ett daghem i Nickby med åtta grupper. På detta sätt vill kommunen trygga en god lärmiljö för den snabbt växande befolkningen och minimera behovet av tillfälliga undervisningslokaler, säger Grannas.

Den nationella vård- och landskapsreformen utgör det mest konkreta hotet mot kommunen, anser Grannas.

- Det kommer att bli svårare att producera lokala social- och hälsovårdstjänster på ett kundorienterat och kostnadseffektivt sätt, och den föreslagna finansieringsmodellen medför också ett ökat kostnadstryck på kommunens bildningsväsende. Men om någon kommun klarar sig, då är det Sibbo, säger Grannas.

Mer information:
Kommundirektör Mikael Grannas, mikael.grannas@sibbo.fi, tfn 040 752 9803
Ekonomi- och förvaltningsdirektör Pekka Laitasalo, pekka.laitasalo@sibbo.fi, tfn 0400 507 183


Senast ändrat
24.03.2017