Måttligt överskott i Sibbo kommuns bokslut för år 2020 och kommunens ekonomi i balans

De ekonomiska svårigheterna på grund av coronaviruset och behovet av att anpassa kommunens driftsekonomi som konstaterades redan innan pandemin utmanade ekonomin år 2020.

Som anpassningsåtgärder har en del av investeringarna flyttats framåt och planerna i resursanvändningen har omformats. Samtidigt har investeringar som ökar tillväxten och inbringar inkomster påskyndats. För år 2020 har helhetsinvesteringarna skurits ned med 8,1 miljoner euro.

– Genom att justera budgeten och göra besparingar lyckades vi vända årets bokslut och det visar nu ett överskott. Vi vill tacka personalen för deras hårda arbete och flexibilitet under den här svåra tiden, säger kommundirektör Mikael Grannas och kommunstyrelsens ordförande Kaj Lindqvist.

Coronapandemin ledde till ökade kostnader framför allt inom social- och hälsovårdstjänsterna. Enbart kostnaderna för coronatesterna uppgick till 1,2 miljoner. Verksamhetsintäkterna minskade inom många tjänster till följd av att de var stängda på våren och klientavgifter återbetalades. Däremot minskade inte skatteinkomsterna i fjol i den grad som man befarade i början av pandemin.

Kommunfullmäktige godkände bokslutet för år 2020

Kommunfullmäktige behandlade i sitt möte bokslutet för år 2020, godkände det och beslutade om att befria sektorernas ledande tjänsteinnehavare och medlemmar av de organ som ansvarat för kommunens förvaltning och ekonomi från ansvar.

Kommunens inkomster var 2,6 miljoner euro mindre än vad som uppskattats på förhand, men även kostnaderna var 6 miljoner mindre än uppskattat. År 2020 var kommunens totala utgifter 175,7 miljoner euro och totala inkomster 170,4 miljoner euro. Skillnaden finansierades med kommunens penningtillgångar.

Social- och hälsovårdens verksamhetskostnader uppgick till 69,9 miljoner euro i fjol. På bildningstjänsterna satsade kommunen 54,5 miljoner euro i fjol. Kostnaderna för tekniska väsendet och byggnads- och miljöväsendet uppgick till 18,6 miljoner euro. Förvaltningens andel (omfattar utveckling och planläggning samt it-, ekonomi- och förvaltningstjänster) var 18,0 miljoner euro.

Inom många tjänster var inkomsterna från klientavgifterna mindre än väntat. Kommunens skattefinansiering utföll däremot cirka 1,5 miljoner bättre än den justerade budgeten. Coronapandemins inverkan på skatteinkomsterna syntes ändå på så sätt att skatteinkomsterna var betydligt lägre än i den ursprungliga budgeten. Skatteintäkterna uppgick till 107 miljoner euro, vilket är 3,8 miljoner euro mer än året innan. Kommunen fick statsandelar till ett belopp av 23,6 miljoner euro. Skatteintäkterna ökade på grund av befolkningstillväxten och för att Sibbo erhöll 8,5 miljoner euro mer statsandelar än budgeterat. Antalet Sibbobor ökade med 517 personer i fjol. Markförsäljningsvinsterna uppgick till sammanlagt 5,16 miljoner euro år 2020, vilket var något mer än beräknat.

Kommunens lånebelopp per invånare var 5 042 euro

På det hela taget överskred kommunens kostnader för verksamheten och investeringarna kommunens inkomster. Kommunen var tvungen att ta ytterligare lån för att täcka utgifterna. Kommunens lånebelopp uppgick till 109,4 miljoner euro i slutet av året. Det är 3,8 miljoner euro mera än året innan. Lånebeloppet per invånare var 5 042 euro vid slutet av året.

Kommunen investerade för 24,2 miljoner euro

Kommunens genomförda bruttoinvesteringar i byggnader och infrastruktur uppgick i fjol till 24,2 miljoner euro och med Sibbo Vatten medräknat till 26,4 miljoner euro.

Utbyggnaden och ändringen av Sipoonlahden koulu färdigställdes på sommaren och arbetet med att bygga ut Nickby Hjärta framskrider. Infrastrukturprojekten Tarapottens arbetsplatsområde och Arbetsplatsvägen slutfördes i fjol. Även Kumlabron byggdes.

Andelen tidsbundna arbetsförhållanden minskade

Personalkostnadernas andel av kommunens (inklusive Sibbo Vatten) utgifter var 60,7 miljoner euro vilket är 4,4 procent mer än i fjol. Löneutgifterna ökade framför allt på grund av den allmänna förhöjningen av lönerna. Det skedde inga större förändringar i kommunens totala personalstyrka år 2020. Målet har varit att minska andelen tidsbundna arbetsförhållanden och det har man lyckats med. Andelen tidsbundna arbetsförhållanden minskade i fjol i Sibbo till samma nivå som inom kommunsektorn i genomsnitt.

Räknat i årsverken hade kommunen mindre personalresurser i fjol än vad som uppskattades på förhand. Här syns coronapandemins inverkan eftersom vi var tvungna att stoppa och skjuta upp flera rekryteringar och anställa färre säsongs- och sommararbetare än normalt. En bakomliggande orsak var också att anställda flyttades internt till social- och hälsovårdstjänsterna från kommunens övriga tjänster där behovet av arbetskraft hade minskat på grund av coronavirusåtgärderna.