Läroplan, läroämnen och bedömning

De lokala särdragen, betoningarna och de lokala verksamhetsmodellerna och målen som anknyter till anordnandet av undervisningen har skrivits in som särskilda rubriker i läroplanen för Sibbo kommun. I avsnitten för läroämnena för de olika årskurserna har de lokala betoningarna beskrivits som egna punkter. Att medlemmarna har mångsidig kompetens och att kommunen är tvåspråkig ses som en resurs för arbetsgemenskaperna i förskolorna, skolorna, läroanstalterna och utbildningsväsendet. I Sibbo värdesätter man utvecklingsarbete, och undervisningsväsendet stödjer och uppmuntrar skolorna att utveckla arbetsmetoderna och verksamhetssätten, även över språkgränser.

Att bygga en positiv atmosfär bland både eleverna och personalen är en av kommunens värderingar. I Sibbo vill man uppmuntra eleverna och personalen att värdesätta naturen och miljön samt att fungera enligt principerna för hållbar utveckling. Många av skolorna i Sibbo kommun är belägna i närheten av naturen och elevernas fritidsmiljöer. Det här gör det möjligt att utnyttja praktiskt inriktade undervisningsmetoder samt kreativa, naturnära och mångsidiga lärmiljöer i undervisningen.

Man ser samarbetet mellan skolan och hemmet och vårdnadshavarnas delaktighet som viktiga. I debatten om etik och moral under läroplansarbetet lyftes några av föräldrarnas svar starkt fram, bl.a. ”glädje över att lära sig”, ”växelverkan” och ”värdigt bemötande”. De här värderingarna vill man upprätthålla och bygga upp tillsammans i skolorna i Sibbo.

 

Läroplanen fastställer läroämnenas mål och innehåll. Läroplanen anvisar även hur elevernas lärande bedöms. Läroplanen finns i två nivåer: den nationella läroplanen och Sibbo kommuns läroplan.

Grunderna för läroplanen i Sibbo kommun

Läroplan för Sibbo kommun 2016

Utbildningsstyrelsen godkände grunderna för den nya läroplanen för den grundläggande utbildningen i december 2014. En lokal läroplan som följer dessa grunder tas i bruk i årskurserna 1–6 den 1 augusti 2016. I årskurserna 7–9 sker ibruktagandet av den nya läroplanen etappvis åren 2017, 2018 ja 2019.

Mål

De nya läroplansgrunderna betonar färdigheter som vid sidan av kunskaper behövs i framtidens samhälle och arbetslivet: färdigheter att lära sig och att tänka, skaffa information, färdigheter att utvärdera och producera, färdigheter att hantera helheter, färdigheter i informations- och kommunikationsteknik samt sociala färdigheter. Målet är att producera omfattande, ämnesövergripande kunskaper samt förståelse för fenomen i den reella världen. Det är viktigt att eleverna är både i sin egen lärprocess och som fullvärdiga medlemmar i skolgemenskapen.

Genomförande

Läroplanen är ett redskap med vilket man aktivt styr undervisningen, verksamhetskulturen och bedömningen i skolorna – det vill säga all verksamhet. Inför varje läsår preciserar skolorna kommunens gemensamma läroplan utifrån sina egna utgångspunkter och behov genom att göra upp en läsårsplan som utbildningssektionerna godkänner. Läsårsplanen fungerar som riktningsgivare och stöd för skolans utvecklingsarbete, och utifrån den utarbetas en verksamhetsberättelse där man utvärderar hur skolans tyngdpunkter förverkligats och utvecklingsarbetet lyckats. Att skolorna utvärderar sin egen verksamhet är en viktig del av kvalitetsarbetet inom kommunens bildningsväsende.

Bedömning

Den nya läroplanen ändrar också bedömningen. I läroplanen under kapitel 6 finns bedömning av elevens lärande och kunnande i den grundläggande utbildningen.

Bedömningens årsklocka

Utarbetande av en målplan för elever i Sibbo

Eleven utarbetar en personlig målplan i början av läsåret, i augusti–september. Planen utarbetas i ett elektroniskt system. Eleven gör sin plan i skolan under lärarens handledning eller hemma tillsammans med vårdnadshavaren. Då eleven utarbetar planen reflekterar hen över sina egna styrkor: På vilka delområden är hen skicklig inom lärandet, arbetandet och uppförandet. Eleverna ställer upp mål för sitt lärande, arbetande och uppförande samt reflekterar över vilken slags verksamhet som skulle främja uppnåendet av målen. Tillsammans reflekterar man också över vilka saker som påverkar lärandet på ett positivt sätt och vilka saker och åtgärder som kan ha en negativ inverkan för uppnåendet av målen. Målplanen kan preciseras och ändras i samband med samtalet kring lärandet. Uppnåendet av målen son uppställts i målplanen bedöms tillsammans med eleven, vårdnadshavaren och läraren vid samtalet kring lärandet.

Målplan är en del av samtal kring lärande -blankett. Det är alltid klassföreståndaren som skapar underlaget för samtalen kring lärandet i Wilma. Läraren hittar Utvärderingssamtal-funktionen i Wilma genom att gå till sidan för sin klass och där välja fliken Utvärderingssamtal. Läraren öppnar en ny blankett för utvärderingssamtal med Gör nytt-knappen.

Samtal kring lärande i Sibbo

Att utveckla färdigheter att lära sig är grunden för målinriktat och livslångt lärande. Därför ska eleven uppmuntras att reflektera över sina sätt att lära sig och att använda denna kunskap till att främja sitt lärande. I Sibbo erbjuder man en möjlighet att årligen samtala kring elevens lärande. Före samtalet kring lärandet gör eleven en självbedömning. Då eleven gör en självbedömning granskar hen målen som uppställts i målplanen. Självbedömningen görs på en blankett i ett elektroniskt system och blanketten för självbedömning finns i samband med målplanen. Syftet med samtalen kring lärande är att följa upp elevens lärande och studier samt att samtala om ärenden i anknytning till dessa tillsammans med eleven, vårdnadshavaren och klassläraren/klassföreståndaren samt med övriga nödvändiga personer. Samtalen kring lärande fungerar som mellanbedömning i alla årskurser. I Sibbo använder alla skolor en gemensam elektronisk blankett för samtal kring lärande. Ett samtal kring lärande kan också ske över en telefon- eller nätförbindelse. Under ett samtal kring lärande koncentrerar man sig på ”att äga sitt lärande”, sociala färdigheter, arbetssätt och skoltrivsel.

Instruktioner för användning av blankett hittar man här.

OBS! När utvärderingssamtalet är färdigt kryssar läraren i Utvärderingssamtalet klart – låst för ändringar, som låser blanketten för vidare bearbetning. De utförda utvärderingssamtalen sparas automatiskt i Primus Utvärderingssamtal-register och hittas även på klassens sida i Wilma under Tidigare utvärderingssamtal. För eleven och vårdnadshavaren syns dessa på sidan Utvärderingssamtal. Sammanfattningar av samtal kring lärande erhålls bäst från Primus ”Utvärderingssamtal-register”. Skolsekreteraren kan skriva ut en sammanfattning för läraren.

Handledande respons

Handledande respons ges i årskurserna 2 och 6. Blanketten är en del av Samtal kring lärande -blankett som finns i Wilma. Bedömningspåståendena är nedan.

Skalan för bedömning är;

Du har gjort utmärkta framsteg

Du har gjort goda framsteg

Du har gjort lite framsteg

Du behöver ännu handledning

BEDÖMNING AV ELEVENS LÄRANDE OCH KUNNANDE OCH BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR SLUTBEDÖMNINGEN

Bedömningskriterier för slutbedömningen i den grundläggande utbildningen

Utbildningsstyrelsen har utarbetat noggrannare kunskapskrav för slutbedömningen i alla läroämnen i den grundläggande utbildningen; bedömningskriterierna i sin helhet publicerades 31.12.2020 och ska tas i bruk 1.8.2021. Syftet är att öka likvärdigheten i bedömningen samt vitsordens jämförbarhet.

Här nedan hittar du bedömningskriterierna i pdf-format

Bedömningskriterier för slutbedömningen i den grundläggande utbildningen 31.12.2020 (pdf)

Bedömningskriterier i slutet av årskurs 6 i den grundläggande utbildningen

Utbildningsstyrelsen har utarbetat bedömningskriterier i slutet av årskurs 6 i den grundläggande utbildningen och de tas i bruk från och med 1.8.2023. Bedömningskrieterierna har lagts till i avsnittet för läroämnen i årskurs 3–6 efter varje ämne. Nedan hittar du bedömningskriterierna som pdf-dokument

Bedömningskriterier i slutet av årskurs 6 i den grundläggande utbildningen 1.8.2023 (pdf)