Regionsamarbete

Nylandsplanen 2050 ─ en ny slags övergripande landskapsplanSuomeksi

 


Nylandsplanen 2050 utarbetas i två faser, omfattar hela Nylands område och tar tidsmässigt sikte på år 2050. I planen ingår alla centrala markanvändningsteman och den bereds under åren 2016–2019.

Nylandsplanen har framskridit till beredningsfasen.
Du kan bekanta dig med Nyland 2050 planens beredningsmaterialet på webbplats.
Videon på finska berättar om landskapsplanen.

Bekanta dig med Nylandsplan 2050 här.

> Bekanta dig med programmet för deltagande och bedömning (pdf)
> Kungörelse (pdf)

Välipäätös

Uudenmaan maakuntavaltuusto hyväksyi Uudenmaan 2. vaihemaakuntakaavan, Östersundomin alueen maakuntakaavan 12.6.2018. Maakuntahallitus päätti 17.9.2018 määrätä maakuntakaavan tulemaan voimaan ennen kuin se on saanut lainvoiman. Kaavasta on valitettu Helsingin hallinto-oikeuteen.

Helsingin hallinto-oikeus on antanut asiassa välipäätöksen 19.10.2018. Päätöksellään hallinto-oikeus kieltää maakuntavaltuuston päätöksen täytäntöönpanon. Hallinto-oikeus antaa päätöksen maakuntakaavaa koskeviin valituksiin myöhemmin erikseen.

Välipäätös kumoaa maakuntahallituksen tekemän kaavan voimaansaattamispäätöksen. Kaava-alueella säilyvät voimassa nyt lainvoimaisina olevien maakuntakaavojen merkinnät.

Landskapsplan för Östersundom

Östersundom är ett av metropollandskapets viktigaste nya tillväxtområden. I landskapsplanen för Östersundomområdet kopplas den betydande tillväxtzonen i östlig riktning samman med landskapets regionstruktur.

Området som planen omfattar sträcker sig från Östersundom i Helsingfors till Söderkulla i Sibbo och till en del av Västersundom i Vanda. I planen behandlas alla centrala ämnesområden som berör region- och samhällsstrukturen och den är en del av etapplandskapsplan 2 för Nyland.

Bekanta dig med det landskapsmaterialet.

Landskapsfullmäktige godkände landskapsplanen för Östersundom vid sitt möte 12. juni 2018.

Etapplandskapsplan 4 för Nyland har godkännts

Etapplandskapsplan 2 för Nyland reviderar och kompletterar de gällande landskapsplanerna för Nyland och Östra Nyland.  I planen fastställs ramarna för landskapets tillväxt långt in i framtiden.

Sedan Nylands förbund och Östra Nylands förbund gick samman 2011 är etapplandskapsplan 2 den första landskapsplanen som omfattar det nya området med 26 kommuner.

Landskapsfullmäktige fattade beslut om planen, men plankartan saknar tillsvidare beslut om Östersundomområdet för tätortsfunktioner som stödjer sig på en banförbindelse från Helsingfors österut fram till Söderkulla. Planeringen av Östersundomområdet fortsätter. 
Den nu icke fastställda zonen är mer omfattande än kommunernas gemensamma generalplan och har definierats som ett av metropollandskapets viktigaste nya tillväxtområden.

De främsta målsättningarna för etapplandskapsplan 4 för Nyland är att stöda hållbar konkurrenskraft och välfärd i Nyland. Med val i anslutning till markanvändningen främjar man även de mål som fastställts i Nylandsprogrammet.  Bekanta dig med planmaterialet för etapplandskapsplan 4.

Nylands landskapsfullmäktige godkände planen 24.5.2017.

Läs mera om etapplandskapsplanen 4 på Nylands förbunds webbsidor.

 

Efterfrågan på stadsboende ökar i KUUMA-kommunerna (31.8.2017)

Glest boende i egnahemshus har fått utmanare då invånarna i Huvudstadsregionens kranskommuner, de så kallade KUUMA-kommunerna, drömmer om hur de vill bo.

En invånarenkät som genomfördes inom projektet KUUMA-boende 2040 avslöjade att det vid sidan av boende i egnahemshus, vilket är typiskt för kommunerna, också finns intresse för stadsaktigt boende i flervåningshus och kompaktare boende i småhus. Enligt en statistisk granskning som gjordes inom projektet har volymen för byggande av egnahemshus klart sjunkit i regionen under åren 2006–2016 medan byggandet av flervåningshus har ökat.

Det centrala resultatet av utredning är att kommunerna i regionen har ett behov att tänka om när det gäller det övergripande konceptet för boende, eftersom man inte kan svara mot kommande bostadsbehov med lösningar från förflutna decennier. På grund av det här måste kommunerna i regionen utveckla nya koncept och lösningar för boende, eftersom boendepreferenserna urbaniseras och blir allt mer mångfacetterade, varvid man inte längre kan anvisa invånarna en enda boendemodell som är lämplig för alla. Utredningens resultat fördelades på tre huvudresultat:

1. regionens inflyttningsöverskott differentieras och behovet av bostadsproduktion flyttas till centrumen

2. behovet och önskemålen avseende boende ändras

3. det finns utvecklingsbehov då det gäller kommunernas profilering och attraktionsfaktorer

I syfte att svara mot framtidens krav som ändras föreslås i utredningen två olika boendemodeller för kommunerna i regionen: 1. urbana småstäder - en boendemodell för urbana kommuner, där man ser utvecklingen i en mer stadsaktig riktning som en resurs och attraktionsfaktor samt 2. mångsidigt boende i KUUMA-kommunerna. Med de nya boendemodellerna vill man stärka KUUMA-regionens attraktionskraft.

Följande 10 kranskommuner hör till KUUMA-regionen: Hyvinge, Träskända, Kervo, Kyrkslätt, Mäntsälä, Nurmijärvi, Borgnäs, Sibbo, Tusby, Vichtis. KUUMA-regionen har nästan 320 000 invånare.

Projektet KUUMA-boende 2040 har startats av en planläggningssektion som består av planläggare i regionen. Projektet inleddes år 2016 och resultatrapporten på finska finns här.

Mer information ger projektkoordinator Jaakko Huttunen, jaakko.huttunen@jarvenpaa.fi tfn 040 315 3003

 

UTVECKLANDE AV HELSINGFORS METROPOLOMRÅDE

Markanvändningsplanen (MASU) och bostadsstrategierna som förutsätts för MBT-intentionsavtalet 2012–2015 mellan Helsingforsregionens kommuner och staten är färdiga. Dessutom har Helsingforsregionens trafiksystemplan (HLJ 2015) färdigställts.

I planerna granskas byggandet och trafiken som en helhet som bildas av 14 kommuner. Helsingforsregionen utvecklas som ett enhetligt metropolområde med en harmonisk och ekoeffektiv samhällsstruktur. Utgångspunkten för planeringen har varit att det i regionen år 2050 finns två miljoner invånare och över en miljon arbetsplatser.

Målet är att styra det ökade behovet av rörlighet, som orsakas av befolkningstillväxten, till kollektiv-, gång- och cykeltrafiken.  Då byggandet koncentreras längs goda kollektivtrafikförbindelser och trafikknutpunkter samt kompletteringsbyggande främjas, komprimeras stadsstrukturen. Detta stöder hållbar rörlighet samt minskar behovet att förflytta sig och minskar trycket på att öka vägtrafiken, vilket gör näringslivets transporter smidigare. Helsingforsregionens bostadsstrategi 2025 tar ställning till den regionala bostadsfrågan. Bostadsstrategin 2025 ställer mål för bl.a. bostadsbyggandets mängd och läge, bostadsproduktionens struktur, kompletterande bostadsbyggande och utvecklande av gamla områden.

Rapporter i sin helhet på finska:

Markanvändningsplanen (MASU) och bostadsstrategierna som förutsätts för MBT-intentionsavtalet 2012–2015 mellan Helsingforsregionens kommuner och staten, MASU2050, rapport

Helsingforsregionens trafiksystemplan, HLJ2015, rapport

HELSINGIN SEUDUN ASUNTOSTRATEGIA 2025

Senast ändrat 21.08.2019