Regionsamarbete

Nylandsplanen 2050 ─ en ny slags övergripande landskapsplanSuomeksi


Nylandsplanen 2050 utarbetas i två faser, omfattar hela Nylands område och tar tidsmässigt sikte på år 2050. I planen ingår alla centrala markanvändningsteman och den bereds under åren 2016–2019.

Bekanta dig med programmet för deltagande och bedömning (pdf)

NYLANDSPLANEN 2050

FÖRSLAG TILL NYLANDSPLAN 2050 FRAMLAGT 8.10–8.11.2019
Kungörelse av Nylandsplan 2050 (pdf)

Nylandsplanen drar upp riktlinjerna för landskapets utveckling långt in i framtiden. Det viktigaste målet är att styra tillväxten på ett hållbart sätt, då Nyland kommer att växa i snabb takt också i framtiden.

Du kan bekanta dig med förslagets material på Nylands förbundets webbplats. Planen är i förslagsfasen och framlagd till påseende på Nylands förbunds webbplats och byrå, samt i de nyländska kommunerna 8.10–8.11.2019. Utifrån responsen färdigställs planen så att landskapsfullmäktige kan godkänna planen på våren 2020.

Landskapsplan för Östersundom

Östersundom är ett av metropollandskapets viktigaste nya tillväxtområden. I landskapsplanen för Östersundomområdet kopplas den betydande tillväxtzonen i östlig riktning samman med landskapets regionstruktur.

Området som planen omfattar sträcker sig från Östersundom i Helsingfors till Söderkulla i Sibbo och till en del av Västersundom i Vanda. I planen behandlas alla centrala ämnesområden som berör region- och samhällsstrukturen och den är en del av etapplandskapsplan 2 för Nyland.

Bekanta dig med det landskapsmaterialet.

Landskapsfullmäktige godkände landskapsplanen för Östersundom vid sitt möte 12. juni 2018.

Välipäätös

Maakuntahallitus päätti 17.9.2018 määrätä maakuntakaavan tulemaan voimaan ennen kuin se on saanut lainvoiman. Kaavasta on valitettu Helsingin hallinto-oikeuteen. Helsingin hallinto-oikeus on antanut asiassa välipäätöksen 19.10.2018. Päätöksellään hallinto-oikeus kieltää maakuntavaltuuston päätöksen täytäntöönpanon. Hallinto-oikeus antaa päätöksen maakuntakaavaa koskeviin valituksiin myöhemmin erikseen.

Välipäätös kumoaa maakuntahallituksen tekemän kaavan voimaansaattamispäätöksen. Kaava-alueella säilyvät voimassa nyt lainvoimaisina olevien maakuntakaavojen merkinnät.

Etapplandskapsplan 4 för Nyland har godkännts

Etapplandskapsplan 2 för Nyland reviderar och kompletterar de gällande landskapsplanerna för Nyland och Östra Nyland. I planen fastställs ramarna för landskapets tillväxt långt in i framtiden.

Sedan Nylands förbund och Östra Nylands förbund gick samman 2011 är etapplandskapsplan 2 den första landskapsplanen som omfattar det nya området med 26 kommuner.

Landskapsfullmäktige fattade beslut om planen, men plankartan saknar tillsvidare beslut om Östersundomområdet för tätortsfunktioner som stödjer sig på en banförbindelse från Helsingfors österut fram till Söderkulla. Planeringen av Östersundomområdet fortsätter. 
Den nu icke fastställda zonen är mer omfattande än kommunernas gemensamma generalplan och har definierats som ett av metropollandskapets viktigaste nya tillväxtområden.

De främsta målsättningarna för etapplandskapsplan 4 för Nyland är att stöda hållbar konkurrenskraft och välfärd i Nyland. Med val i anslutning till markanvändningen främjar man även de mål som fastställts i Nylandsprogrammet.  Bekanta dig med planmaterialet för etapplandskapsplan 4.

Nylands landskapsfullmäktige godkände planen 24.5.2017.

Läs mera om etapplandskapsplanen 4 på Nylands förbunds webbsidor.

Strategisk plan för markanvändningen, boendet och trafiken i Helsingforsregionen

Läs här mera om en strategisk plan för markanvändningen, boendet och trafiken i Helsingforsregionen.

MAL 2019-suunnitelmaraportti på finska här.

MAL 2019 vaikutusten arviointiraportti på finska här.

Liite: Liikenteen toimenpidekortit, bilaga 1b på finska här.

MAL 2019 är en strategisk plan för markanvändningen, boendet och trafiken i Helsingforsregionen. Planen beskriver regionens tänkta utveckling 2019-2050. Planen fäster vikt vid en ännu tätare samplanering av markanvändning, boende och trafik, samt vid konsekvensbedömning och omfattande dialog mellan intressegrupperna. I planhelheten ingår också den lagstadgade trafiksystemplanen. Konsekvensbedömningen för sin del uppfyller de krav som SMB-lagen (lagen om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program 200/2005) ställer, och förutom trafikåtgärderna, har också de centrala markanvändnings- och boendetemana bedömts.

Planens huvudinnehåll är:
− Tillväxten i regionen koncentreras till den nuvarande samhällsstrukturen och till de områden där kollektivtrafiken är konkurrenskraftig.
− I regionen byggs årligen ca 16 500 nya bostäder och kvaliteten säkerställs både i bostadsbeståndet och i livsmiljön.
− Till spårtrafiken och cykeltrafiken riktas stora satsningar, vägtrafiken utvecklas med gods- och kollektivtrafikens behov som utgångspunkt.
− Utsläppen minskas genom att förnya fordonbeståndet mot mer energieffektivt och koldioxidneutralt.och med ett flertal åtgärder som minskar trafikarbetet (bl.a. vägavgifter).

Planen påvisar de konkreta åtgärder med vilka målen kan uppnås senast 2030. Sådana åtgärder är bland annat de primära utvecklingszonerna för markanvändningen som definierats regionalt, kommunvisa prognoser för bostadsbyggande och målsättningar för detaljplaneringen samt de trafikprojekt och -åtgärder som ska påbörjas före 2030.

Efterfrågan på stadsboende ökar i KUUMA-kommunerna (31.8.2017)

Glest boende i egnahemshus har fått utmanare då invånarna i Huvudstadsregionens kranskommuner, de så kallade KUUMA-kommunerna, drömmer om hur de vill bo.

En invånarenkät som genomfördes inom projektet KUUMA-boende 2040 avslöjade att det vid sidan av boende i egnahemshus, vilket är typiskt för kommunerna, också finns intresse för stadsaktigt boende i flervåningshus och kompaktare boende i småhus. Enligt en statistisk granskning som gjordes inom projektet har volymen för byggande av egnahemshus klart sjunkit i regionen under åren 2006–2016 medan byggandet av flervåningshus har ökat.

Det centrala resultatet av utredning är att kommunerna i regionen har ett behov att tänka om när det gäller det övergripande konceptet för boende, eftersom man inte kan svara mot kommande bostadsbehov med lösningar från förflutna decennier. På grund av det här måste kommunerna i regionen utveckla nya koncept och lösningar för boende, eftersom boendepreferenserna urbaniseras och blir allt mer mångfacetterade, varvid man inte längre kan anvisa invånarna en enda boendemodell som är lämplig för alla. Utredningens resultat fördelades på tre huvudresultat:
1. regionens inflyttningsöverskott differentieras och behovet av bostadsproduktion flyttas till centrumen
2. behovet och önskemålen avseende boende ändras
3. det finns utvecklingsbehov då det gäller kommunernas profilering och attraktionsfaktorer

I syfte att svara mot framtidens krav som ändras föreslås i utredningen två olika boendemodeller för kommunerna i regionen: 1. urbana småstäder - en boendemodell för urbana kommuner, där man ser utvecklingen i en mer stadsaktig riktning som en resurs och attraktionsfaktor samt 2. mångsidigt boende i KUUMA-kommunerna. Med de nya boendemodellerna vill man stärka KUUMA-regionens attraktionskraft.

Följande 10 kranskommuner hör till KUUMA-regionen: Hyvinge, Träskända, Kervo, Kyrkslätt, Mäntsälä, Nurmijärvi, Borgnäs, Sibbo, Tusby, Vichtis. KUUMA-regionen har nästan 320 000 invånare.

Projektet KUUMA-boende 2040 har startats av en planläggningssektion som består av planläggare i regionen. Projektet inleddes år 2016 och resultatrapporten på finska finns här.

Senast ändrat 28.10.2019