< Aktuellt
01.10.2008

Sibbo har grundade ersättningsanspråk på Helsingfors

Cirka 30 km² av Sibbo blir genom statsrådets beslut en del av Helsingfors 1.1.2009. I högsta förvaltningsdomstolens förhandsbeslut om gränsjusteringen konstateras att de exakta förluster som Sibbo orsakas av gränsjusteringen ska beaktas vid en särskild ekonomisk utredning mellan Helsingfors och Sibbo. 

Det framgår varken av kommunindelningslagen eller av statsrådets beslut exakt på vilket sätt Helsingfors bör ersätta Sibbo för de förluster som gränsjusteringen ger upphov till. Gränsjusteringen mellan Helsingfors och Sibbo är i praktiken första gången saken behöver tas upp till granskning under gällande lag. 

I motiveringen till gällande kommunindelningslag konstateras att principerna för ekonomiska utredningar i gränsjusteringsfall även i fortsättningen ska motsvara tidigare gällande lag. Sibbo grundar sina anspråk på detta. Sibbo har i sin bedömning använt sig av en utredning från år 1972 som utredningsman L.O. Johansson gjort på uppdrag av inrikesministeriet. Enligt uppdraget skulle Johansson räkna ut vilka ersättningar Helsingfors bör betala i samband med sådana gränsjusteringar mellan Helsingfors stad och dess grannkommuner (bl.a. Sibbo) som föreslagits av Helsingfors. De principer som Johansson föreslog godkändes allmänt, även om det slutligen inte blev aktuellt med några gränsjusteringar då. 

Helsingfors har åter gått in för en mycket snäv tolkning av kommunindelningslagen och med hänvisning till den är staden inte redo att alls ersätta Sibbo för gränsjusteringen. Helsingfors har dock uppgett att staden kan ta över lånen för byggandet av infrastruktur och servicebyggnader i det område som överlåts.

Eftersom kommunlån i praktiken aldrig är öronmärkta för något visst ändamål, är det mycket svårt för Sibbo att visa att lånen gäller just det aktuella området. Helsingfors har därför ansett det vara korrekt att överta 10 % av alla Sibbos lån, eftersom ca 10 % av Sibbos invånare bor i sydvästra Sibbo. Ersättningen om 4,5 miljoner euro som förekommer i Helsingfors kalkyler utgör alltså 10 % av Sibbos budgetlån, som uppgår till sammanlagt 45 miljoner euro. Helsingfors ståndpunkt är egendomlig ur Sibbos synvinkel. Enligt Helsingfors ståndpunkt bygger ju ersättningen på lånebeloppet och inte på omfattningen av den egendom som staden erhåller. Om man alltså bygger en skola med kassamedel, behöver det inte ersättas, men om man bygger en skola till hundra procent med lån, får man i bästa fall ersättning till hundra procent.

Sibbo anser sig ha rätt till ersättningar för
byggda fastigheter inklusive lösöre samt obyggda fastigheter
kommunalteknik
förlorad affärsverksamhet
förlorade skatteinkomster
förlorat markförädlingsvärde och
framtida nytta av markförädlingen. 

Enligt Sibbos bedömning borde Helsingfors ersätta Sibbo 100–200 miljoner euro för gränsjusteringen. Av summan realiseras ca 100 miljoner omedelbart. Det förlorade markförädlingsvärdet och den framtida markförädlingsnyttan skulle för Sibbos del vara en option som kanske konkretiseras när Helsingfors utvecklar området i Sibbos ställe.

Fastigheter och kommunalteknik

Sibbo kommun har under de senaste åren investerat kraftigt i sydvästra Sibbo för tillväxt i området och i det övriga Sibbo. På området har byggts både infrastruktur och servicebyggnader. Infrastrukturen består t.ex. av gator samt vatten- och avloppsledningar. Till servicebyggnaderna hör bl.a. Zachrisbackens servicecentrum. Obundna bedömare har räknat ut att det gängse värdet på den kommunalteknik som överlåts uppgår till 21,9 miljoner euro och att värdet på de byggnader och markområden som överlåts till Helsingfors uppgår till 23,2 miljoner euro. Förlusterna till följd av dessa utgör sammanlagt 45,1 miljoner euro. 

Sibbo har i sin egen utredning betonat följande i ärendet: 

infrastrukturer har byggts upp främst i Landbo och Björnsö. Helsingfors påstående att invånarna i området har betalat för investeringarna är ogrundat av två skäl. För det första har invånarna i området bott endast en kort tid i Sibbo och inte hunnit ”amortera” investeringarna med sina skatteinkomster. För det andra har infrastrukturen dimensionerats för ett klart större invånarantal än det som nu finns i området. Helsingfors kan nu utnyttja denna fria kapacitet efter eget gottfinnade. 

Sydvästra Sibbos läge har varit utmärkt med tanke på hela Sibbos serviceutbud. T.ex. Zachrisbackens servicecentrum, som är nästan nytt, har byggts för hela södra Sibbos behov och för att stöda Sibbos framtida utveckling. På grund av gränsjusteringen måste Sibbo på nytt bygga upp mycket av sin service i de södra delarna och de lokaler som behövs för det. Helsingfors ståndpunkt innebär att Helsingfors i praktiken får servicebyggnaderna gratis och att Sibbo står kvar med byggskulderna. 

Sibbo måste till stora delar på nytt bygga upp både serviceutbud och infrastruktur på grund av gränsjusteringen. Detta orsakar Sibbo både olägenheter och kostnader som Sibbo borde få ersättning för. 

Den enda hållbara principen vid beräknandet av ersättningen är återuppbyggnadsvärdet. Sibbo söker alltså inte någon som helst vinst i ersättningen för sina förluster.

Affärsverksamhet

Sibbo kommun har affärsverksamhet som kommunen mister i samband med överlåtelsen av området. I ovan nämnda utredning av L.O. Johansson ansågs det vara riktigt att sådana förluster ersätts genom att den årliga avkastningen multipliceras med koefficienten 4,5. Detta ger ett ersättningsanspråk på 0,6 miljoner euro till dessa delar.

Förlust av skatteinkomster

Sibbo har i proportion till invånarantalet fått mer kommunal- och fastighetsskatteinkomster från det område som ska överlåtas än från de övriga kommundelarna. Områdesöverlåtelsen leder på basis av beskattningsuppgifterna för år 2006 till att kommunen årligen går miste om 10,3 miljoner euro i skatteinkomster. År 2006 är det senaste året för vilket man får fastställda beskattningsuppgifter. 

I ovan nämnda utredning som L.O. Johansson gjorde på uppdrag av inrikesministeriet ansågs det vara riktigt att den kommun som får nya områden vid en gränsjustering ersätter den kommun som överlåter områdena för förlorade skatteinkomster under 4,5 års tid. Utgående från detta anser sig Sibbo ha rätt till ersättningar på 46,4 miljoner euro.

Förluster på lång sikt

Förlusten av fastigheter, kommunalteknik, affärsverksamhet och skatteinkomster kan beräknas ge upphov till individualiserade förluster på sammanlagt ca 100 miljoner euro. Resten av Sibbos anspråk hänför sig till Sibbos förluster på grund av att Helsingfors nu kan planlägga sydvästra Sibbo i Sibbos ställe. Sibbo anser sig ha rätt till en option på en skälig andel av markförädlingsintäkterna i området. Sibbo går nu miste om den nytta som kommunen skulle ha fått i och med sin egen generalplan och en närmare planläggning baserad på den. Nettovärdet av Sibbos egen generalplan för området kan bestämmas enligt kalkyler som gjorts upp av Statens tekniska forskningscentral (VTT). 

Den slutliga ekonomiska nytta som Helsingfors får av sydvästra Sibbo realiseras först när området planläggs och bebyggs. Därför anser Sibbo att det i det här skedet endast borde slås fast en princip enligt vilken nyttan av planläggningen i sinom tid delas mellan Helsingfors och Sibbo. En god grund för kalkylen skulle enligt Sibbo vara Helsingfors eget förslag till hur nyttan av utvecklandet av de marker som staden äger i Nickby ska delas. 

Sibbo framhåller att ersättningen för nyttan av markförädlingen bestäms enligt hur väl Helsingfors lyckas utveckla sydvästra Sibbo. Slutresultatet för Sibbos del är noll eller något över noll.


Senast ändrat
01.01.1970