< Aktuellt
21.09.2020

Sibbos utlåtande om social- och hälsovårdsreformen: Bedömningen av reformens ekonomiska konsekvenser är mycket approximativ och tidtabellen är för snäv

I förslaget till lagstiftning har social- och hälsovårdsreformens ekonomiska konsekvenser bedömts på en mycket approximativ och allmän nivå. De behov som uppstår i tillväxtområdena till följd av befolkningsökning och migration har inte beaktats tillräckligt i finansieringen. Även finansieringen för kostnader som förorsakas av tvåspråkighet är otillräcklig.

Det här konstateras i Sibbo kommuns utlåtande om regeringens propositionsutkast till riksdagen med förslag till lagstiftning om reformen av ordnandet av social- och hälsovården samt räddningsväsendet och om inrättandet av landskap. Fullmäktige i Sibbo beslutade om utlåtandet i dag (21.9.2020).

Enligt Sibbos utlåtande innehåller propositionsutkastet även flera andra problempunkter med tanke på finansieringen. Det föreslås till exempel att en del av kommunalskatten överförs till landskapens finansiering genom en jämnstor sänkning av kommunernas inkomstskattesatser, som uppskattningsvis är 12,63 procent. Genom en jämnstor sänkning kommer de kommuner som har skött sina social- och hälsovårdstjänster kostnadseffektivt och väl att förlora ekonomiskt. Sibbo anser att inkomstskattesatserna borde sänkas i proportion till de verkliga social- och hälsovårdskostnaderna. Den föreslagna ändringen av skattesystemet skulle öka trycket att höja kommunalskatten i Sibbo och försämra kommunens investeringsförmåga.

I Sibbos utlåtande nämns också att finansieringen av räddningsväsendet i området minskar och det väcker oro. Finansieringen av räddningsväsendet i östra Nyland skulle minska med nästan 25 procent, vilket innebär att den nuvarande servicenivån grusas. Beräkningsgrunden för finansieringen beaktar inte östra Nylands särdrag, till exempel det faktum att det finns ett kärnkraftverk i området. Enligt Sibbos utlåtande är det också oroväckande att den statliga styrningen av räddningsväsendet är synnerligen stark, vilket minskar möjligheterna att besluta om räddningsväsendets servicenivå på lokal nivå.

Tidtabellen måste skjutas upp

I sitt utlåtande konstaterar Sibbo att reformen inte kan genomföras inom den föreslagna tidtabellen. Enligt förslaget skulle reformen träda i kraft år 2023. Enligt utlåtandet är den tidtabell som föreslås alltför snäv i synnerhet i Nyland, och det är diskutabelt huruvida man klarar av att genomföra en omsorgsfull planering och konsekvensbedömning inom den föreslagna tidtabellen. Enligt Sibbos utlåtande måste tidtabellen skjutas upp och genomförandet av reformen delas in i faser på nationell nivå.

I utlåtandet konstateras också att bestämmelserna i propositionsutkastet till största delen inte tryggar en jämlik tillgång till social- och hälsovårdstjänsterna. Sibbo bedömer att eventuella nedskärningar i servicenätet kan försämra tillgången till tjänster i de enskilda landskapen i fortsättningen. Förslaget tryggar inte en jämlik tillgång till tjänsterna i landskapen, sägs det i Sibbos utlåtande.

En kommunbaserad modell det primära alternativet i Nyland

Sibbo påpekar att en kommunbaserad modell skulle vara det primära alternativet i Nyland. Om en kommunbaserad modell inte är möjlig, är det bättre att dela upp landskapet Nyland i fyra vårdlandskap och Helsingfors stad. Det är också en bättre lösning än ett enda landskap i Nyland, anser Sibbo.


Senast ändrat
21.09.2020