Planhierarkin
Markanvändnings- och bygglagen (MBL), som trädde i kraft i början av år 2000, reglerar systemet för planeringen av markanvändningen. I Finland har vi ett hierarkiskt planläggningssystem som innebär att en mer allmän plan som täcker ett större område styr den mer detaljerade planläggningen. Presentationen blir mer exakt ju mindre område planen omfattar.
De riksomfattande målen för områdesanvändningen
De riksomfattande målen för områdesanvändningen (RMO), vilka har godkänts av statsrådet, är en del av det lagenliga styrsystemet för områdesanvändningen. Det primära syftet med de riksomfattande målen för områdesanvändningen är att säkerställa att frågor av riksomfattande betydelse beaktas vid planläggningen i landskapen och kommunerna samt i de statliga myndigheternas verksamhet. De riksomfattande målen för områdesanvändningen ska beaktas på samtliga planläggningsnivåer så att verkställandet av dem främjas. I regel förmedlas dock målen till planläggningen i kommunerna genom styreffekten i landskapsplanen. De reviderade riksomfattande målen för områdesanvändningen trädde i kraft 1.3.2009 på beslut av statsrådet.
Bekanta dig med de riksomfattande målen för områdesanvändningen.
Landskapsplanen
Landskapsplanen är en översiktlig plan om användningen av områdena i landskapet. I landskapsplanen presenteras principerna för områdesanvändningen och områden som är nödvändiga för utvecklandet av landskapet. Landskapsplanen styr utarbetandet av general- och detaljplaner. Den förmedlar också de riksomfattande målen för områdesanvändningen till planläggningen i kommunerna och jämkar samman dem med de kommunala och lokala målen. Landskapsförbundet utarbetar och godkänner landskapsplanen. Om fastställandet av landskapsplaner beslutar miljöministeriet.
För utarbetandet av den landskapsplan som gäller Sibbo ansvarar Nylands förbund, i och med att Östra Nylands och Nylands landskapsförbund gick samman.
Bekanta dig med landskapsplanen på Nylands förbunds sidor.
Kommunernas gemesamma generalplan
Kommunerna kan utarbeta en gemensam generalplan där funktionerna sammanjämkas och markanvändningen styrs översiktligt. En gemensam generalplan utarbetas för ett område som sträcker sig över områden som hör till två eller flera kommuner. Generalplanen
kan också utarbetas att gälla endast för ett delområde eller för valda markanvändningsformer i kommunerna. Kommunen kan ge landskapsförbundet, kommunförbundet eller något annat gemensamt organ i uppdrag att utarbeta och godkänna en gemensam generalplan. Miljöministeriet fastställer den gemensamma generalplanen. I allmänhet utarbetas alltså en gemensam generalplan när kommunerna har överensstämmande syften för något område.
Generalplan
Generalplaner utarbetas för hela kommunen eller en del av kommunen (delgeneralplan). Även sektorbestämda delgeneralplaner kan utarbetas, t.ex. delgeneralplaner för rekreationsområden eller trafikarrangemang. I generalplaner fastställs huvudlinjerna för markanvändningen i kommunen och kommunstrukturen. Generalplanerna syftar till att översiktligt styra samhällsstrukturen och markanvändningen i kommunen eller en del av den, och att sammanjämka verksamheterna. I dessa planer lägger man fram principerna för den eftersträvade utvecklingen och anvisar det huvudsakliga syftet med områdena, t.ex. för boende, rekreation eller arbetsplats- och trafikområden. Generalplanerna styr detaljplanläggningen och övrig planering samt byggandet. Kommunen utarbetar och godkänner generalplaner.
Detaljplan
Detaljplaner är detaljerad planer som skapar förutsättningar för byggandet. Detaljplaner utarbetas för tätorter och andra områden för vilka man planerar komprimerat byggande. I detaljplaner fastställs i detalj hur områdena ska användas, utvecklas och bebyggas. De omfattar bl.a. områdenas användningssyfte, byggrätt, byggnadernas storlek och placering samt parkeringsarrangemang. Detaljplanerna har en direkt styrande effekt på byggandet. Kommunen utarbetar och godkänner detaljplanerna.
En detaljplan som i första hand behandlar fritidsboende i ett strandområde kallas stranddetaljplan. I stranddetaljplanen ges detaljerade bestämmelser om hur fritidsboende och annan områdesanvändning ska anordnas i området. Stranddetaljplaner är den enda formen av planläggning som markägare kan låta utarbeta. Innan arbetet med att utarbeta en stranddetaljplan inleds ska markägaren vara i kontakt med kommunen (MarkByggL 74 §). Även kommuner kan utarbeta stranddetaljplaner. Stranddetaljplaner motsvarar detaljplaner till formen, men stranddetaljplaner medför inga direkta skyldigheter för kommunen på samma sätt som detaljplaner. Kommunen godkänner stranddetaljplanen.