Främmande djur- och växtarter

Vad avses med en främmande art?

Arter som spridits av människan kallas främmande arter. Vanligtvis klarar sig introducerade arter sig inte i sin nya livsmiljö, men ibland händer det sig att de trivs och bildar en förökande population. Dessa arter kan spridas avsiktligt, men även oavsiktligt. I vissa fall kan en främmande art trivas speciellt bra och kan bli ett hot mot exempelvis ursprungliga arter, ekosystem samt mot jord- och skogsbruket eller andra mot andra näringar. De kan även förorsaka ekonomisk skada genom att exempelvis försämra människans, djurens eller växternas hälsa eller genom att sänka värdet på en fastighet.

Arter av främmande ursprung får inte spridas!

Naturvårdslagen (43§) förbjuder spridandet av arter av främmande ursprung om det finns en fara för att de kan bilda ett permanent bestånd.

 


 

 

Några speciellt skadliga främmande arter:

 

Jättelokor Heracleum persicum, H. mantegazzianum, H. sosnowskyi

Jättelokor sprider sig kraftigt och kan förorsaka hälsoproblem såsom allvarliga brännsårsliknande långsamt läkande hudskador i samverkan med solens UV-strålning. Jättelokorna kan snabbt bilda stora, täta bestånd som kväver all annan växtlighet. Därför är det speciellt viktigt att påbörja bekämpningen i ett så tidigt skede som möjligt.

Bekämpningsråd för jätteloka:

Jättebalsamin Impatiens glandulifera

Jättebalsaminen sprider sig kraftigt och tar växtutrymme av den ursprungliga växtligheten

Bekämpningsråd för jättebalsamin

 

Vresros Rosa rugosa

Vresrosen bildar stora bestånd som hotar den ursprungliga växtligheten. Arten är ett synnerligen stort hot mot sandstränders ursprungsflora och de insektsarter som är beroende av den.

Bekämpningsråd för Vresros

 

Kräftpest Aphanomyces astaci (As, Ps1)

Kräftpesten hotar flodkräftans bestånd i Finland.

 

Spansk skogssnigel (mördarsnigel) Arion lusitanicus

Den spanska skogssnigeln är ett skadedjur som sprider sig kraftigt. Speciellt stor skada förorsakar den på odlings- och trädgårdsväxter. Den skada som arten förorsakar människan är av ekonomisk betydelse.

 

Mink Neovison (Mustela) vison

Minken jagar och konkurrerar med ursprungliga arter och är delvis skyldig till flodillerns utrotning i Finland och stora delar av Europa. I skärgården försvagar minken speciellt sjöfågels- och groddjursbeståndet




Senast ändrat 16.06.2016