16.10.2012

Om investeringsbudgetförslaget 2013

Det har tagit onödigt länge sedan jag senast skrev ett blogginslag här på kommunens hemsida. Jag har varit mycket aktivare på Twitter både på svenska och finska och det formatet har tydligen passat mej bättre.. Jag ska dock försöka skärpa mej med blogginslagen, men det kan hända att de inte blir så långa i framtiden.

Denna gång tänkte jag kommentera investeringsbudgetförslaget, för jag tror att det kan vara bra att ge lite mer insikt i varför förslaget är uppbyggt så som det är. Investeringsbudgeten är till sitt bruttobelopp dryga 21 M€, netto närmare 16 M€. Skillnaden uppstår huvudsakligen av tomtförsäljning. Dessa belopp är mycket höga för en kommun av vår storlek. En måttstock på en hållbar nettoinvesteringsbudget är avskrivningsvärdet av tidigare investeringar. Genom att investera årligen lika mycket som man avskriver gamla investeringar, borde teoretiskt den existerande egendomsmassan vara stabil och det årliga överskottet skulle täcka investeringarna. Sålunda skulle kommunen inte behöva öka på lånebördan för att finansiera sina investeringar. Detta avskrivningsbelopp i Sibbo är dryga 6 M€. Detta betyder att vi bör täcka den resterande ca 10 M€:s belopp med att göra bättre resultat (överskott) och genom ökad låntagning. Vår årliga investeringsvolym motsvarar det som en stad av storleken Borgå, Hyvinge eller Lojo kan hållbart bedriva.

Samtidigt saknas från investeringsbudgetförslaget flera investeringsobjekt, som borde genomföras snarast möjligt. Då hänför jag till t.ex. renoveringsbehovet av flera skolfastigheter i Sibbo. Under våren kartlade vi de investeringar som borde genomföras inom de närmaste åren och kostnadsuppskattningen av dessa landade på 180 M€!

Tack vare markförsäljningen i Östersundom, kan vi några år hålla uppe denna investeringsnivå utan att lånebördan ökar oskäligt, men detta betyder ändå, att vi måste prioritera noga vart vi sätter våra pengar. Ungefär 6 M€ av nästa års investeringsvolym går till att bygga infrastruktur till planeområden för att möjliggöra tomtförsäljning och genom denna nya invånare. Via tomtförsäljningen kommer vi efter några år att kunna få återbetalt dessa 6 M€ och detta underlättar också vår investeringsbörda.

Denna knapphet av resurser i förhållande till investeringsbehoven betyder, att vi inte har råd att genomföra mer än ett stort investeringsprojekt i sänder. Planerna som hittills gjorts för Sibbo skolcentrum (planen kallas för Nickbys hjärta) har utgått ifrån en investering på 32 M€. Eftersom vi genomför Nickby social- och hälsovårdsbygget för 20 M€, blir Sibbo skolcentrum först nästa stora investering, men vi försöker under nästa års tid hitta sätt att göra investeringen i flera faser. Hur det ska lyckas vet vi inte ännu. Tyvärr har vi varit tvungna att uppskjuta de andra skolsaneringarna och hälsocentralen i Söderkulla.

Vi har dock reserverat 4 M€ för att bygga ett nytt centralkök i Söderkulla. Vårt tidigare centralkök byggdes till Zackrisbackens skola och den ger nu skolmat åt Helsingforsbarnen. Denna investering är ekonomiskt sett lite annorlunda än t.ex. en skolsanering p.g.a. att driftskostnaderna av köket inklusive den s.k. ”interna hyran” är ganska nära de kostnader som kommunen nu har av att köpa maten av en privat producent. Det betyder att denna investering borde till en stor grad betala sig tillbaka genom inbesparingarna i köptjänster. Förutom detta, så kan vi sålunda själva kontrollera vilken sorts mat vi ska erbjuda åt våra skolbarn i Sibbo.

 

Mikael Grannas

kommundirektör

Avsändare
Marja Teljamo
16.10.2012